Vet att det var ett tag sedan jag skrev nu. Och jag vet att jag har lovat att skriva på helgerna men nu i helgen så vela jag umgås med Fredrik så mycket som möjligt eftersom han åkte till turkiet i två veckor i söndags. Men snart får jag min skoldata lagad och då ska jag börja blogga igen. Har ju kirrat internet till lägenheten också så då blire fullfart.

Har inte så mycket intressant att skriva. Går ju tortsallt i skolan hela dagarna, och när jag kommer hem så diskar jag, jossan damsuger och julia torkar. sen äter vi. kollar på tv och är allmänt trött, äter kvällfika och sover. Man orkar inte så mycket mer när man tokar oss som vi och går i skolan.

Men för att göra det här inlägget lite mer intressantare tänkte jag skriva vad jag tycker om att bo själv (med sambos), vad som är fördelar och nackdelar osv.

Börjar med fördelar; Fördelarna med att bo i gävle är att man slipper ta sju tåget på morgonen och kan sova en timme extra. Man får själv bestämma vad man ska äta om dagarna och man får själv bestämma när man ska städa. Och sen är det också väldigt skönt att slippa allt skitsnack borta i söderhamn. Här i gävle vet oftast ingen vem man är och man kan börja om från början. Det är också skönt att slippa vissa människor som bara trycker ner andra och skriver en massa skit överallt utan att ens veta vad som egentligen är. Varför inte bara själva hålla reda på era vad det nu är, kompisar, Pojkvänner mm. usch.

Nackdelar; Man har ingen vuxen där som kan göra allt åt en, som att tex laga mat när man inte orkar själv. Eller städa när det verkligen behövs. Eller bara att ha någon att krama när man känner sig arg eller nere. Nu har ju jag mina smabos men dom är så tokig så när man är ledsen så livar dom upp stämningen och allt blir bra. Men ibland är det skönt att bara få böla lite. Och ännu en nackdel är att man verkligen saknar dom RIKTIGA vänner man har i söderhamn, även fast det inte är många så saknar man dom man har! Och såklart, min pojkvän också. När jag bodde hemma sov vi med varandra jämt och ständigt men nu blir det inte alls lika ofta. Men sen när helgerna kommer. Då är det ju så underbart så man spricker!